Helande Ord

Det var en gång en gammal man som gick génom en skog full av lysande bär. Det fanns så gott om bär att han inte trodde sina ögon. Han undrade hur han skulle kunna ta vara på alla dessa bär och kunna sälja dem för att få riktigt mycket pengar på sin ålderdom. Hur han gick där kunde han inte hitta annat att bära i än sina egna kläder, så han tog av sig skjortan och byxorna och gjorde en bärsele, dit han lade alla bär han såg. Han förstod dock att att han aldrig skulle få så mycket som han ville varför han vände om och vandrade hemåt för att hämta korgar. På vägen hem snavade han, gammal som han var, över en rot på stigen, han föll illa och tappade bärselen med alla bären framför sig och föll rakt ner i bären som blev till mos under honom. Han kände att han var skadad och kunde inte gå som förr utan fick krypa på alla fyra för att ta sig hem. Sent i mörkret kom han till sitt hem, tog sig in i sin säng och blev liggande i en hel vecka. Det enda han kunde tänka på var alla bären men han kunde inte gå efter dem, så skadad var han.

I girigheten efter hela förmögenheten tappade han till och med det lilla han kunde bära och förlorade därmed alla bär, som blev till mos. Den dagen han kunde gå igen hade bären ruttnat och var övermogna och gick inte att plocka.

På ålderns höst är det lätt att rannsaka sitt liv och sina gärningar. Det är därför viktigt att se i god tid vad livet innebär i mitt liv och göra det till den meningsfullhet som vi vill ha. Att girigt söka efter för mycket gör att vi ofta mister det enda vi kan få. Men att ta vara på de möjligheter som finns på ett rimligt sätt är närmast vår läxa varje dag.

Så till alla mina människobarn vill jag ge denna saga så att ni väljer noga i era liv och inte tappar varje tecken och guldkorn för att ni tror att ni ser en hel förmögenhet.