Himlen brukar förekomma på många vis i era berättelser på jorden. Det är lätt att tro att ni vet vad himlen är, men det beror ju på vilket perspektiv man betraktar det utifrån. Det fysiska, det religiösa, eller kanske från en rymdkapsel. Men himlen är ju full av sagor och därför vill vi säga något om det. Ty himlen är för oss en färg, ett skeende, ett väsen, ett intet på samma gång. Egentligen bara ett Är. Och ni tror att vi sitter här i himlen, eller flyger omkring, men det är mycket mer finurligt än så. Vi bara Är också, där ni Är, där din granne Är, och samtidigt överallt där behoven finns. Underligt eller hur? Att ta på himlen går ju inte, att smaka den inte heller, inte doftar den något särskilt vad vi vet. Men i etern är vi, i medvetenhet, i kontakt med Källan och visdomen om alltet. Och när allt Är, samtidigt överallt, är det stora möjligheter i ett samarbete med jordens folk.
Så därför ber vi er allra ödmjukast igen: Ta ditt liv på allvar, slösa inte bort det på onödiga konflikter utan se dig själv i spegeln och ta emot dig som du Är, och jorden kommer att ta emot er alla i sin famn och blomstra som aldrig förr. När himlen talar kommer ni då att förstå att det sker. Uppvaknandet.
Wow, tack!
